Skolspråk

Artikelindex
Ett pilotprojekt kring skolvisa språkstrategier, 2010–2012
Bakgrund
Projektgruppen
Syfte
Pilotskolor
Upplägg
Etiska frågor
Alla sidor

Skolspråk handlar om språkstrategier, om årskurserna 7–9, om ungdomars hela språkvardag, i och utanför skolan. Skolspråk handlar om att stödja och bekräfta flerspråkighet. Skolspråk samarbetar med Helsinge skola i Vanda, Närpes högstadieskola, S:t Olofsskolan i Åbo och Svenska samskolan i Tammerfors. Skolspråk är ett samarbetsprojekt mellan Utbildningsstyrelsen, Åbo Akademi och Helsingfors universitet. Skolspråk handlar om att stödja skolspråk.

Skolspråk är ett samarbetsprojekt mellan Utbildningsstyrelsen, Åbo Akademi och Helsingfors universitet. Projektet leds av Anna Slotte-Lüttge (akademilektor i modersmålets didaktik, Åbo Akademi) och Jan Hellgren (t.f. utbildningsråd i modersmål och litteratur, Utbildningsstyrelsen). Initiativtagare till projektet var Katarina Rejman (tjänstledig), utbildningsråd i modersmål och litteratur, Utbildningsstyrelsen.
Det övergripande syftet med projektet Skolspråk är att tillsammans med skolor utveckla beredskap att stödja elever med sikte på jämlika utbildningsmöjligheter för alla elever, oberoende av språklig bakgrund. På en konkret nivå är målet med pilotprojektet att arbeta fram modeller för hur man i skolan kan jobba medvetet och ämnesövergripande för att stärka elevernas kanske viktigaste redskap – språket.  Dessa modeller utvecklas utgående från en grundlig kartläggning av språkmiljön i fyra språkligt olika 7–9-skolor.

Bakgrund

Elevers kunskaper i skolspråket är avgörande för deras framgång i skolan. Många elever i den svenskspråkiga skolan i Finland har ett annat modersmål än skolspråket och ännu fler elever kommer i kontakt med flera språk utanför skolan. Aktuell forskning lyfter fram nödvändigheten av att elever har både ett starkt förstaspråk och ett starkt skolspråk för att framgångsrikt utveckla kunskap i skolan.  Då elever därtill bekräftas och stöds i utvecklingen av sin egen språkliga identitet får de en stabil och god grund för vidare kunskapsutveckling och mognad. En annan viktig ståndpunkt inom flerspråkighetsforskningen idag är betydelsen av ett språkstödjande förhållningssätt inom all ämnesundervisning. Språket är alltså inte något man behöver stödja och beakta endast inom modersmålsundervisningen.

I Svenskfinland har, sedan början av 1990-talet, ett flertal forsknings- och utvecklingsprojekt arbetat för språkstöd och språkmedvetenhet i förskola till årskurs 6. Utbildningsstyrelsens Språkrum, Folhälsans Språknät och FLIS/Flisfabriken inom Åbo Akademi och Helsingfors universitet är några exempel på dessa. Vissa projekt har mera övergripande behandlat språkstöd över alla skolstadier; Dialogen och På god grund är reslutat av dessa projekt. Trots detta behöver årskurserna 7–9 fortsättningsvis och i ännu högre grad uppmärksammas.

Mot denna bakgrund har Utbildningsstyrelsen, med stöd av Undervisningsministeriet, i januari 2010 startat projektet ”Att möta flerspråkiga elever i skolan”. Projektet innefattar följande delar:

• En utredning över elevers språkbakgrund. Utredningen, som är en fortsättning på projektet Språk, identitet och skola (Kovero & Londen 2009), genomförs som ett samarbetsprojekt med Helsingfors universitet.
• Skolspråk – Ett pilotprojekt kring skolvisa språkstrategier.
• En utveckling av språkobservationsschemat Språkraketen.

 

Projektgruppen

Initiativtagare och ansvarig för projektet ”Att möta flerspråkiga elever i skolan” är Katarina Rejman, utbildningsråd i modersmål och litteratur vid Utbildningsstyrelsen. Projektet har en referensgrupp som inledde arbetet i januari 2010. Till den hör Sonja Hyvönen, Monica Londen, Johanna Pipping-Arrakoski, Katarina Rejman, Mia Sandsjoe, Beatrice Silén, Ria Heilä-Ylikallio och Anna Slotte-Lüttge.

Delprojektet Skolspråk inleds i augusti 2010 på basis av ett samarbetsavtal mellan Utbildningsstyrelsen och Åbo Akademi.  Projektet är relaterat till forskningsprogrammet FLIS (se www.abo.fi/pf/flis). Följande personer jobbar, i varierande omfattning, inom projektet Skolspråk: Anna Slotte-Lüttge (projektledare, forskare, Åbo Akademi), Lotta Forsman (forskare, Åbo Akademi), Fredrik Rusk (projektassistent, doktorand, Åbo Akademi), Ida Hummelstedt (projektassistent, Helsingfors universitet), Michaela Pörn (forskare, Åbo Akademi), Fritjof Sahlström (forskare, Helsingfors universitet).

 

Denna projektbeskrivning kommer i sin fortsättning enbart att handla om projektet Skolspråk.

 

Syfte

Det övergripande syftet med projektet Skolspråk är att tillsammans med skolor utveckla beredskap att stödja elever med sikte på jämlika utbildningsmöjligheter för alla elever, oberoende av språklig bakgrund. På en konkret nivå är målet med pilotprojektet att arbeta fram modeller för hur man i skolan kan jobba medvetet och ämnesövergripande för att stärka elevers kanske viktigaste redskap – språket.  Dessa modeller utvecklas utgående från en grundlig kartläggning av språkmiljön i fyra språkligt olika 7–9-skolor.

 

 

 

Pilotskolor

Helsinge skola i Vanda
Kontaktpersoner: Annette Granvik och Marielle Mutka. Rektor: Maria Riska.

Närpes högstadieskola
Kontaktpersoner: Ann-Charlotte Björkholm och Marina Söderman. Rektor: Göran Småros.

S:t Olofsskolan i Åbo
Kontaktperson: Kenneth Nygrén. Rektor: Christer Karlsson.

Svenska samskolan i Tammerfors
Kontaktperson: Kenneth Gustafsson. Rektor: Ronny Holmqvist.

Upplägg

1. Kartläggning (hösten 2010)

   
   En grund för utvecklingen av skolvisa språkstrategier är en kartläggning av språkverkligheten i fyra skolor. Utgående från denna kartläggning i språkligt olika miljöer skapas förutsättningar för att även språkligt varierande miljöer i Svenskfinland ska kunna dra nytta av projektets resultat i slutändan. Kartläggning fungerar som ett utgångsläge för analys och vidare utvecklingsarbete för en språkstrategi för den specifika skolan, och slutligen som ett bidrag till de olika språkstrategimodeller som är en del av projektets slutprodukter.
   
   De fyra samarbetsskolorna representerar följande språkliga områden i Svenskfinland: områden med stark finsk majoritet (Helsinge skola i Vanda och S:t Olofsskolan i Åbo), enspråkigt svenska, dialektala områden och områden med en stor andel elever med invandrarbakgrund (Närpes högstadieskola) och språköskolor, dvs. svenskspråkiga skolor i helt finskspråkiga miljöer (Svenska skolan i Tammerfors). 
   
   Kartläggningen, som görs under besök på tre dagar vid varje skola, innehåller följande delar: 
   
   a) Dokumentgranskning: Offentliga dokument som skolans webbsida och läroplan granskas ur ett språkstödjande och språkmedvetet perspektiv. Eventuellt har skolan redan en språkstrategi eller andra formuleringar om området. Dessa kan då fungera som utgångspunkt.  Dokumentgranskningen görs före själva skolbesöken.
   
   b) Observation. Med fokus på språkstöd, språkmedvetenhet och språkanvändning observeras verksamheten på skolan.  Två forskare följer med lektioner, raster, lunchsituationer och aktuella aktiviteter och tillställningar på skolan. Både eleverna, lärarna och övrig personal liksom t.ex. läromedel, bibliotek och skolans textvärld är av intresse. Observationerna koncentreras på årskurs 7 den första dagen, årskurs 9 den andra dagen och årskurs 8 den tredje dagen.
   
   c) Videoinspelningar. Videoinspelningar av flerspråkiga elevers hela språkvardag görs. Inspelningarna utgår i första hand från två elever, förslagsvis i årskurs 8 (två olika klasser). Dessa elever, som bär en till kameran kopplad mikrofon, spelas in under hela skoldagen. I klassrummet strävar vi efter att fånga även lärarna i bild. Efter skolan (hemma och på fritiden) tar fokuseleverna ansvar för att utföra inspelningar av sig själva. De får låna kameror och stativ från projektet.
   
   Under en begränsad tid (ca 2–4 lektioner) görs även inspelningar där undervisningen är i fokus. Det innebär att en lärare (fokuslärare) under sina lektioner kommer att ha en bärbar mikrofon och att en kamera på stativ fångar klassrumsskeendena i sin helhet. Dessa videoinspelningar görs då två lärare (gärna matematiklärare) har undervisning i de klasser (årskurs 8) där fokuseleverna går. Att ha mikrofon på lärare motiveras av att de inspelningarna ger en kompletterande bild av undervisningen, genom att all lärar-elev-interaktion dokumenteras.
   
   d) Intervjuer med personal. Två gruppintervjuer med 3–4 personer från skolans personal (t.ex. fokuslärarna, andra ämneslärare, rektor och speciallärare) utförs. I intervjun diskuteras personalens syn på förändringar, styrkor och utmaningar i språkmiljön.  Synen på policyfrågor gällande t.ex. språkanvändning och förhållningssätt till flerspråkighet är också av intresse.
   
   e) Intervjuer med elever. Två gruppintervjuer med 3–4 elever från årskurs 9 utförs. I intervjuerna diskuteras elevernas syn på skolans språkmiljö. Av intresse är också elevernas uppfattning om explicita och implicita system och förhållningssätt till språkanvändning och flerspråkighet. Skolans kontaktlärare sammanställer grupperna utgående från kriterier om variation gällande kön, skolprestation och språkbakgrund. Kortare intervjusamtal med fokuseleverna görs vid återlämnandet av de utlånade kamerorna.
   
   
   

2. Analys av kartläggningen (hösten 2010, våren 2011)

   
   Efter varje skolbesök görs inledningsvis en skolvis sammanställning av dokumentgranskningen (a), observationen (b) och intervjuerna (d, e). Videomaterialet (c) ses igenom i sin helhet och kodas både ur ett lärar- och i ett elevperspektiv. Såväl elevernas språkvärld (genom kodning av t.ex. språkval, språkbyten, textorienterade aktiviteter och orientering mot språk, under ungdomarnas hela vardag) som språkliga aspekter i undervisningen (genom kodning av t.ex. språkorientering i undervisningen, bemötande av elevspråk) är av intresse.  Då analysen av videomaterialet är klar utgör den en betydelsefull komplettering till kartläggningen.
   
   Analysen sammanställs i ett textdokument per skola (ca 5–10 sidor), kallat Skolans språkmiljö.
   
   

3. Fortbildning i projektskolorna (våren 2011)

   
   Medan projektet arbetar med analysen under våren 2011 ordnas fortbildning i projektskolorna med inbjudna experter som föreläsare. Det övergripande temat för fortbildningen är språkets roll för lärandet.  Det mer precisa temat varierar i enlighet med skolornas språksituation. Dessa fortbildningar (en eftermiddag per skola) är öppna för personal från andra skolor i projektskolans närhet. En av projektforskarna är med under varje pass.
   
   Inför denna fortbildning förbereder lärarna sig genom att läsa en inledande text (till vilken de har antecknat frågor/kommentarer). Viktigt att det ges tid till samtal (i mindre grupper) under fortbildningen.
   
   

4. Utveckling av språkstrategier i skolorna (hösten 2011 och våren 2012)

   
   De skolvisa sammanställningarna, Skolans språkmiljö, presenteras för och överlämnas till respektive skola (inför alla lärare) vid tiden under hösten 2011. För denna presentation reserveras fyra timmar per skola.
   
   Efter presentation av Skolans språkmiljö följer diskussioner i mindre grupper då lärarna, utgående från kartläggningen och med stöd av det de fått med sig från fortbildningen påbörjar utvecklingen av skolans språkstrategier. Detta betyder att lärarna och forskarna diskuterar fram en grund för det kommande arbete med att utveckla skolans språkstrategi. Elementära frågor berör då vilka delar språkstrategin ska innefatta och vad det är man vill förändra i skolan. Språkstrategin kan beröra språkliga aspekter av all verksamhet i skolan.  Den grund man kommer överens om ska innefatta ramar både för innehållet i språkstrategin och för arbetssättet med språkstrategin. Under höstterminen (och senare) växer språkstrategin fram genom att konkreta förändringar och idéer införs, prövas ut och utvärderas.
   
   Om innehållet: Strategin kan innefatta strukturella delar, som gruppindelningar, svenska som andraspråk, samarbete mellan ämnen, elevkårens roll liksom metodiska delar som kontakt utanför skolan, arbete med läromedel och andra texter i alla ämnen, bemötande av elevers användning av övriga språk än skolspråket, skrivande i alla ämnen, ämnesspecifikt språk, invandrarelevers förstaspråk som resurs i studiehandledning eller ämnesundervisningen osv.
   
   Om arbetssättet: Det språkstrategiska arbetet berör alla lärare (och övrig personal) i skolan. Under det inledande mötet kommer kollegiet överens om hur det fortsatta arbetet struktureras. Ämnesövergripande arbete kan vara lämpligt. Kanske man kommer överens om att skapa mindre grupper som jobbar med enskilda områden? Kanske man har gemensamma språkstrategiträffar en gång i månaden då man rapporterar om det arbete som gjorts och planerar framåt?
   
   Lärarna dokumenterar det språkstrategiska arbetet och samlar på så sätt till en bas för den språkstrategi som senare ska formuleras. Det betyder att lärarna, utgående från den grund man diskuterat fram vid den första planeringsträffen på hösten, för anteckningar om vad de gjort och hur de gjort det man kommit överens om. Kontaktpersonerna har ansvar för att arbetet på skolan framskrider och att material samlas.
   
   Kontakt. Varje skola har två kontaktpersoner som ansvarar för kontakten med projektledarna. Forskarna gör, förutom det inledande besöket i augusti, ett nytt besök i september–oktober och ett uppföljande besök i november–januari. I dessa besök kan det ingå observation. Projektet skapar ett gemensamt slutet webbforum där alla lärare (i samtliga skolor) och projektmedlemmarna (forskargruppen) kan diskutera projektrelevanta idéer.
   
   Det är viktigt att språkstrategin inte endast blir ett styrdokument utan praktisk betydelse, utan att man i skolan konkret förändrar verksamheten.
   
   
   

5. Utvecklingsseminarium om språkstrategierna (våren 2012)

   
   Den 12 april 2012 ordnas ett gemensamt seminarium där arbetet med språkstrategierna diskuteras. Deltagande är åtminstone personal från projektskolorna, forskargruppen, referensgruppen. Under seminariet presenteras och diskuteras de nästan färdiga språkstrategierna. Kontaktlärarna (och ev. övriga) berättar om lyckade resultat, om problem och oklarheter. Syftet med seminariet är att skolorna ska få respons och stöd för att komma vidare med utvecklingen av sina strategier. Det är alltså inte färdiga resultat som presenteras. Mycket tid för diskussioner i mindre, blandade grupper reserveras.
   
   
   

6. Sammanställning av skolvisa språkstrategier (våren 2012)

   
   Under våren 2012 sammanställer projektskolorna, med stöd av forskarna, sina slutgiltiga strategier. På skolorna är kontaktpersonerna de ansvariga, men övriga deltagande lärare bidrar. Sammanställningarna resulterar i fyra skolvisa texter: Skolans språkstrategi, som ska vara klara inom april 2012. Publikationerna har två syften: 1) de fungerar som skolornas interna, handledande policydokument (som fortsättningsvis kan utvecklas); 2) de fungerar som bas för de strategimodeller som forskarna utarbetar och som utgör projektet Skolspråks slutresultat.
   
   Samtliga medverkande lärare deltar i en utvärdering projektet.
   
   
   

7. Utvärdering av hur språkstrategierna används i skolorna (hösten 2012)

   
   Under hösten 2012 besöker forskarna skolorna för att utvärdera hur man i praktiken använder språkstrategierna. Under två dagar görs observationer (ev. med videoinspelning) och gruppdiskussioner med lärare och elever ordnas.
   
   
   

8. Utarbetande av Handbok för språkstrategier (hösten 2012)

   
   På basis av verksamheten inom projekt Skolspråk (punkt 1–6 ovan) utarbetar projektledarna, med medverkan av lärarna från projektskolorna (främst kontaktpersonerna) en publikation om språkstrategier, här kallad Handbok för språkstrategier. Syftet med publikationen är att lyfta fram betydelsen av ett språkmedvetet förhållningssätt i alla skolor samt ge inspiration till och konkreta modeller för språkstrategiskt arbete för olika språkliga miljöer. Publikationen riktar sig till såväl verksamma lärare (på alla stadier) som till lärarstuderande. Utbildningsstyrelsen står för tryck och redigering av publikationen, som även kommer att ges ut i elektronisk form. Deadline för manus är december 2012.
   
   Publikationen fungerar även som grund för det fortbildningsarbete som blir fortsättningen på projekt Skolspråk. I det fortbildningsarbetet, genom vilket projektresultatet sprids till nya skolor, kommer lärare från projektskolorna att kunna fungera som mentorer. Själva fortbildningen äger rum utanför projektet Skolspråks verksamhetstid.
   
   Inom projektet Skolspråk uppmuntras även möjligheten för studerande att skriva kandidatavhandlingar och magisteravhandlingar i pedagogik vid Åbo Akademi och vid Helsingfors universitet. Exempel på områden som kunde granskas är textorienterade aktiviteter under elevers hela skolvardag; utrymme för elevers andra språk i skolan; relation undervisning – elevers språkanvändning; språkutvecklande arbetssätt i olika ämnen; arbete med läromedel och elevers språkidentitet utanför och i skolan.
   
   
   

 

Etiska frågor

Som all forskning omfattas arbete inom projekt Skolspråk av de etiska regler som gäller för genomförande av forskning. I huvudsak innebär detta att projektet följer fyra övergripande krav: kravet på information till de deltagande, kravet på samtycke av de deltagande, kravet på konfidentialitet samt ett krav om att uppgifterna enbart nyttjas i forsknings- och undervisningssammanhang. I praktiken innebär dessa krav bland annat att namnet på deltagande ungdomar och vuxna fingeras. Alla som är berörda av undersökningen har också rätt att när som helst under arbetets gång ändra sig och avböja fortsatt deltagande.

Material som insamlas i ett projekt av det här slaget kan komma att visa sig vara mycket värdefullt för utveckling av forskning och utbildning inom området. För att till fullo kunna utnyttja materialet är det av stort värde för projektforskarna att kunna visa inspelningar i forsknings- och undervisningssammanhang. Samarbetet med de olika skolorna föregås av omfattande tillståndsförfrågningar:

Utbildningsstyrelsen tar inledningsvis kontakt med utbildningschefer och rektorer på de berörda skolorna.
Projektet kontaktar rektorerna, informerar och kommer överens om observationsvecka och lämplig dag för att informera lärarna.
Samtliga lärare vid skolorna informeras (vid skolstart 2010).
Skriftlig information plus förfrågan om intresse att vara fokuselev ges till alla elever på skolan. Skriftlig information om projektet publiceras på skolans webbplats.
I de klasser där fokuseleverna går ber projektet om tillstånd för videoinspelningar av alla elever (vårdnadshavare) i klassen, och vid behov i andra undervisningsgrupper, och av alla de lärare som undervisar eleven under de tre inspelningsdagarna.
Fokuseleverna får informerande texter om projektet att dela ut till andra som inspelningarna berörs av (utanför skolan).