Hej!
Javisst, det är en tid sedan jag skrivit senast. Men jag kan inte säga att det skulle bero på att vi inte gjort något för Skolspråk här i Åbo. Mera har det att göra med att jag väntat på att det jag skriver om har nått ett visst etappmål.
Och där är vi nu, just före jul! På två områden har vi nämligen gått vidare. Det första är att vi hade den träff med föräldrarna som jag redan berört i ett tidigare inlägg här. Vi hade ingen aning om vilket intresse målsmännen skulle visa för ett Skolspråksinfo. Sist och slutligen infann sig 6 personer. Men det skall genast sägas med en av de inbjudnas röst: ”Den här gången beaktar vi inte kvantiteten utan kvaliteten.”
På kafferepet hade vi glädjen att ha såväl Lotta som Anna på plats från UBS. De hade valt ut ett antal representativa videosnuttar från skolarbetet här i Sossen, några pärlor som man aldrig tröttnar på att se i repris. Den ena bygger på Raimos mångsidiga undervisningstillfälle, där ordet allmoge ältas (tillräckligt interaktivt) ur många synvinklar; ett praktexemplar på skolspråkspedagogik. Det andra tillfället tangerar genuspedagogik, då Susanne i datasalen blir tillfrågad från vänster och höger hur miniromanen kunde gå vidare. Den livliga gossen ger sig inte i första hand, utan ”kräver” att bli serverad till först. Men alla i klassen verkar jobba flitigt med sin text och skolspråket har blivit ytterligare övat.
Efter en dryg timmes underhållning, i huvudsak baserad på Sossenexempel, blev vi ännu mer familjära (riktigt finlandssvenska!). Vi satt runt samma bord och dryftade skolans språksituation både nu och förr och beaktade även framtiden. De föräldrar som kommit på plats hade mycket att berätta och gott om synpunkter. Det är klart att vi lika mycket tangerade svenskans situation i hela landet som endast i Åbo och specialfallet Sossen.
Vi var överens om metoder jag berörde för ”Fram för svenskan” och frågeställningen hur hemmet kunde bidra sysselsatte oss en god stund. Liksom redan tidigare i en av kollegiets undergrupper funderade också föräldrarna på att ett årligen uppdaterat formulär, som lätt berättar om tillgången på ”svenska rum” i Åbo vore något att åstadkomma för distribution åt familjerna.
Gruppen var så pass aktiv och ambitiös att vi beslöt sammankomma även på våren. Också då går inbjudan till alla målsmän, och vem vet kanske några nya ansikten då dyker upp. Till dess väntar jag med kontakten till hemmen.
Det andra området där vi gått vidare är i lärarkårens planering av strategierna för hur skolspråket kunde stärkas hos oss. Vi har 7 undergrupper i kollegiet som alla arbetar med egna teman. I vissa grupper har man kanske en rätt nära ämnesrelation i andra är det mera ”tvärvetenskapligt”. Grupperna arbetar som bäst med att klarlägga vilka metoder/ingrepp vi kunde ha för att svenskan hos oss skulle stärkas. Flera av grupperna utprövar redan metoderna. Grupperna har definierat sig enligt följande:
Praktikerna: grunnar över hur mångsidigt och effektivt den rätta benämningen på t.ex. redskap, verktyg, rörelser kan presenteras. Berör också ”kompisundervisning” (elev som hjälplärare). Instruktionen är central.
Läsförståelse (bl.a. läromedel): Elevens utvecklingsskede centralt. Korrelerar språket i läromedel med elevens språk? Är läromedel systematiska och tydliga nog? Stöder text och bild varandra?
Synonymer och parafraser synnerligen viktiga. Svåra ord skall givetvis inte undvikas men belysas.
Bearbeta ord och begrepp som är centrala för temat. Kanske ordlistor även i andra läroämnen än språk! Förklara också vanliga/vardagliga ord; detta kan vara en utmaning. Processkriva till t.ex. bildserier (t.ex. i historia, religion, biologi…) Låta eleven språkligt utvärdera sitt handlande och sin inlärning (muntligt eller skriftligt).
Arbete med textgenrer: Olika texter har olika syften. Språkliga mönster kan identifieras liksom ämnesspecifika begrepp. Detta ger i sin tur tillträde till olika sammanhang. Våra olika läroämnen stöder sig i olika grad på de sex textgenrer som omtalas på
www.ur.se/genrepedagogik. De olika läroämnena kan dra stor nytta av att lära av andra läroämnens undervisningsmetoder: tankekartor, story-grammar samt hierarkiska träddiagram för att nämna några.
Verbalisering av arbetsprocessen: Olika läroämnen kan fördelaktigt integreras för att samtidigt stärka skolspråket. Detta sker bl.a. via såväl muntlig som skriftlig redovisning av arbetsprocessen. Målsättningar gås muntligt igenom, arbetsprocessen beskrivs och resultatet/slutlig produkt presenteras. Eleven hjälps att förstå innehållet i och ändamålet med uppgiften. Det blir att analysera det egna arbetet.
Läskunnighet i naturvetenskaperna: Läxläsning upplevs inte alltid som meningsfullt eller utmanande, då det aktuella stoffet ofta även presenteras i komprimerad form av läraren, ibland s.a.s. mer eller mindre färdigtuggat. Därmed går eleven miste om träning i läsförståelse och samtidigt konfrontation med modersmålet. Risk finns att man går ut skolan med en känsla av oförmåga att ta till sig ny text, eftersom träning uteblivit. Som försök vänder man nu på tågordningen och ger ett formulär för ifyllande utgående från uppgiften man har i läxa, redan före man går igenom stoffet. Exempel på frågor kunde vara: Vad var svårt att förstå och varför? Vad är viktigast i avsnittet? Tre saker jag vill komma ihåg, tre ord jag inte förstod etc. Så här kan man förvänta sig ett mera språkligt engagemang. Formulären samlas upp och läraren nöjer sig inte med klichéartad feedback som ”allt var svårt”; eleven måste kunna motivera sina svar.
Frågeställningar i prov: Inledningsvis dryftas huruvida/i vilken mån provövervakaren får vägleda vid provtillfälle; kan man t.ex. bjuda på synonymer eller ibland hjälpa rent av med finsk översättning? Borde vissa typiska frågeställningar alltid bekantgöras för eleven och även modeller på hur man borde svara? Essäsvarens uppställning borde klarläggas.
Svenskan utanför skolan: Eleverna skall ”handledas” till olika svenska medier (tidningar, radio, tv, bloggar, nätet). Detta kan gärna ske i form av någon tävling. Hur man engagerar de flesta blir en utmaning. Mera dagstidning in i skolan.
Bland ovanstående sju grupper jobbar vissa ännu med sin slutliga utformning av idéerna. Därefter försöker jag mig på uppgiften att sammanjämka dem till en mera enhetlig, löpande text. Den största utmaningen blir då att finna den gemensamma stilen.
Nu går skolan på jullov och jag tar visserligen råvaran med mig hem. Men så ivrig är jag dock inte att jag skulle jobba under helgarna; däremot tänker jag nog plocka fram allt vid årsbörjan. Till dess:
God jul och ett gott nytt Skolspråksår!
Kenneth
